Beräkna omkostnadsbelopp [Genomsnittsmetod och schablonmetod]
Vad är omkostnadsbelopp?
Omkostnadsbelopp är ett begrepp som används för att beskriva det avdrag du gör när du ska räkna ut kapitalvinsten vid försäljning av till exempel värdepapper från ett aktie- eller depåkonto (även kallat depå). Du anger omkostnadsbeloppet i din inkomstdeklaration för att visa hur mycket du har tjänat på till exempel dina aktier.
OBS! Om du har dina värdepapper på ett ISK-konto behöver du inte fundera på omkostnadsbelopp. En depå skiljer sig från ett ISK-konto när det kommer till skatt, eftersom ett ISK schablonbeskattas för det kapital du har på kontot. Det finns dock ett undantag: Om du flyttar aktier från en depå till ett ISK-konto ska du deklarera aktierna som en försäljning, även om du inte har sålt dem. I sådant fall är det aktuellt att beräkna omkostnadsbelopp, och det är aktiekursen vid tillfället för flytten som fungerar som försäljningspris.
Varför ska man räkna ut omkostnadsbelopp?
Om du har gjort en kapitalvinst (gått plus, för att använda ett vardagligt uttryck) vid försäljning av värdepapper ska du redovisa denna i din inkomstdeklaration eftersom vinsten ska beskattas. För att beräkna beskattningsunderlaget måste du först dra av det så kallade omkostnadsbeloppet från vinsten.
Omkostnadsbeloppet är vanligtvis anskaffningsutgiften, alltså det du har betalat för dina värdepapper. Om du har fått värdepapper som till exempel gåva eller vid arv övertar du den tidigare ägarens omkostnadsbelopp.
På vilken blankett ska omkostnadsbelopp deklareras?
Omkostnadsbelopp ska redovisas på K4-blanketten som normalt kommer med din privata inkomstdeklaration.
Hur räknar man ut omkostnadsbelopp?
För att räkna ut det belopp som du ska deklarera vid en värdepappersförsäljning ska du alltså dra av omkostnadsbeloppet från vinsten. Detta gör du med hjälp av en så kallad kapitalvinstberäkning. För att kunna beräkna detta behöver du ta reda på inköpspriset.
När du säljer värdepapper – till exempel aktier – har Skatteverket i de flesta fall ditt försäljningspris via banken, vilket oftast är angivet i deklarationen när du får den. Du behöver dock fylla i inköpspriset, det vill säga anskaffningsvärdet för dina aktier. Om du har köpt aktierna i den “digitala eran” kan du vanligtvis hitta avräkningsnotorna i din digitala historik över köp och försäljning. En avräkningsnota är ett skriftligt kvitto på en transaktion där du antingen har köpt eller sålt aktier eller andra värdepapper.
När du beräknar omkostnadsbelopp för de aktier du har sålt måste du ta hänsyn till händelser som skett i bolaget från att du köpte aktierna till att du sålde dem. Exempel på sådana händelser är nyemission , fondemission , aktiesplit, inlösen eller utdelning av aktier.
Det finns två metoder för att beräkna omkostnadsbelopp: Genomsnittsmetoden och schablonmetoden. Låt oss titta närmare på de två sätten – och vi gör det utifrån ett aktieperspektiv.
Genomsnittsmetoden
För att använda genomsnittsmetoden för att räkna ut omkostnadsbeloppet behöver du ha tillgång till alla avräkningsnotor från dina köp och försäljningar. Vidare måste du räkna ut ett separat omkostnadsbelopp för varje aktieslag. Det innebär att om du till exempel har sålt både A- och B-aktier i ett bolag, behöver du räkna ut separata omkostnadsbelopp för aktierna.
Du behöver inte beräkna enligt genomsnittsmetoden om du har köpt alla aktier vid ett tillfälle och sedan sålt samma aktier vid ett tillfälle. Istället använder du avräkningsnotorna från ditt köp samt din försäljning.
Det finns dock ett undantag: Om det har inträffat någon händelse i bolaget som påverkar omkostnadsbeloppet, till exempel aktiesplit eller inlösen, behöver genomsnittsmetoden tillämpas.
Fem steg för att beräkna omkostnadsbelopp med genomsnittsmetoden
Inköpspris
Du börjar med att ta reda på inköpspriset med hjälp av din avräkningsnota för köpet (har du gjort flera köp behöver du samtliga avräkningsnotor). I inköpspriset räknas även eventuellt courtage in, det vill säga den avgift du betalade till banken för att köpa aktierna. Vanligtvis klumpas courtage och inköpspris ihop på avräkningsnotan till den summa som står under “Att betala”.
Utdrag från aktie- eller depåkonto
Steg två är att ta ett utdrag som visar aktiviteterna på kontot mellan tillfällena för ditt första köp och din sista försäljning under det inkomstår som aktierna ska deklareras för (om du till exempel säljer aktierna under år 2025, ska de deklareras under år 2026).
Om du har du fått aktierna i till exempel gåva eller genom arv övertar du som sagt den tidigare ägarens omkostnadsbelopp, och behöver då ägarens uppgifter för att räkna ut omkostnadsbeloppet.
Händelser under tiden du ägt aktierna
Split, nyemission, inlösen, avknoppning. I steg tre måste du ta reda på om det skett några händelser under tiden du har ägt aktierna, för att kunna beräkna omkostnadsbeloppet korrekt. Om bolaget till exempel har genomfört en aktiesplit har antalet aktier blivit fler, men värdet för varje enskild aktie har minskat.
Räkna ut omkostnadsbelopp per aktie
När du har koll på eventuella händelser i aktiehistoriken och hur de påverkar, är det dags att räkna ut det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för dina aktier per styck. Räkna ihop summan av de investeringar du gjort i bolaget plus eventuellt courtage. Därefter delar du detta belopp med det totala antalet aktier som du ägde i bolaget innan din försäljning. Då får du ett genomsnittligt omkostnadsbelopp per aktie.
Räkna ut omkostnadsbelopp för hela din försäljning
Med det genomsnittliga omkostnadsbeloppet per aktie framräknat kvarstår bara att multiplicera detta belopp med antalet sålda aktier under året. Detta är ditt omkostnadsbelopp för försäljningen.
Omkostnadsbeloppet dras sedan av från ditt försäljningspris. Det belopp du får är din kapitalvinst. Det är denna som tas upp för beskattning i deklarationen som inkomst av kapital där skattesatsen i regel är 30 % på kapitalvinsten.
Enligt genomsnittsmetoden definieras alltså omkostnadsbeloppet enligt följande:
Omkostnadsbelopp = genomsnittligt omkostnadsbelopp per aktie x antal sålda aktier
Exempel – omkostnadsbelopp aktier, genomsnittsmetoden
I februari 2014 köpte Julian 50 B-aktier i bolaget X för totalt 17 500 kr.
I oktober 2015 fyllde han på med 30 nya B-aktier för totalt 11 650 kr. Julian äger nu totalt 80 aktier i bolaget.
I augusti 2018 genomförde bolaget en aktiesplit (5:1) vilket innebär att Julians 80 aktier omvandlades till 400 aktier; aktierna i bolaget är fler, men värda mindre per styck.
I december samma år köpte han 150 nya B-aktier för totalt 12 000 kr. Nu äger han 550 aktier.
I juli 2023 sålde Julian 350 aktier i bolaget för 110 kr per aktie och får därmed 38 500 kr för försäljningen.
På sina avräkningsnotor ser Julian att han totalt har betalat 100 kr i courtage för sina investeringar i bolaget.
Omkostnadsbeloppet för de 550 aktier som Julian ägde innan försäljningen i juli blir 41 250 kr (17 500+11 650+12 000+100)
Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet per aktie blir 75 kr (41 250 / 550)
Omkostnadsbeloppet för de 350 aktier han sålde blir 26 250 kr (350 x 75)
Julian gör en vinst på 12 250 kr vid försäljningen (38 500 - 26 250)
Efter försäljningen har Julian kvar 200 aktier i bolaget. Det totala omkostnadsbeloppet för dessa aktier är 15 000 kr (41 250 - 26 250). Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet per aktie blir då 75 kr (15 000 / 200).
Schablonmetoden
Om du saknar uppgifter på vad du har köpt aktierna för kan du tillämpa schablonmetoden. Du kan även använda schablonmetoden om du känner till omkostnadsbeloppet.
Metoden får användas om du bland annat har sålt marknadsnoterade aktier eller marknadsnoterade aktieindexobligationer. Det är inte tillåtet att använda metoden på onoterade aktier, på terminer och optioner , på teckningsrätter, fondaktierätter eller inlösen- och säljrätter som du har fått till följd av ett aktieinnehav.
Beräkna omkostnadsbelopp med schablonmetoden
Vad innebär då schablonmetoden? Du använder 20 % av försäljningspriset, efter avdrag för eventuellt courtage, som ett omkostnadsbelopp. 80 % av försäljningspriset – alltså resterande del – räknas som vinst.
Exempel – omkostnadsbelopp aktier, schablonmetoden
Sally sålde i december 2023 sina 350 A-aktier i bolaget Y för 150 kr per aktie. Hon köpte aktierna för ett par decennier sedan och har inte längre kvar sina avräkningsnotor. Sally betalade 200 kr i courtage när hon sålde aktierna, vilket innebar att försäljningspriset blev 52 300 kr.
Omkostnadsbeloppet enligt schablonmetoden: - 10 460 kr (52 300 kr x 20 %)
Sallys vinst blir med andra ord = 41 840 kr (52 300 - 10 460)
Skillnaden mellan genomsnittsmetoden och schablonmetoden
Du kan som sagt använda schablonmetoden även när du känner till omkostnadsbeloppet för dina aktier. Om dina aktier inte har ökat mer än 400 % i värde är dock genomsnittsmetoden mer förmånlig än schablonmetoden.
Vi tittar på hur det hade sett ut om Julian i exemplet från genomsnittsmetoden istället hade använt schablonmetoden för att beräkna omkostnadsbeloppet. Den procentuella värdeökningen på hans aktier var cirka 50 % när han sålde dem.
Försäljningspris: 350 aktier x 110 kr = 38 500 kr
Omkostnadsbeloppet enligt schablonmetoden: - 7 700 kr (38 500 kr x 20 %)
Julians vinst blir enligt schablonmetoden = 30 800 kr
Som vi kunde konstatera med genomsnittsmetoden är Julians vinst de facto 12 250 kr. Om han hade använt sig av schablonmetoden hade han alltså behövt skatta för en vinst som beräknas ca 250 % högre än hans faktiska vinst.
Skillnaden i vad han hade behövt betala i kapitalvinstskatt ser vi här:
Genomsnittsmetoden: 12 250 kr x 30 % = 3 675 kr
Schablonmetoden: 30 800 kr x 30 % = 9 240 kr
Om värdet på aktierna alltså inte har ökat med mer än 400 % finns det goda skäl att plocka fram avräkningsnotorna (i de fall det är möjligt, så klart) och använda genomsnittsmetoden för att beräkna omkostnadsbeloppet.
Obs! Om du har sålt aktier med förlust och vinst under samma inkomstår, kan du kvitta vinsten mot förlusten. I de fall vinsten inte räcker till för att kvitta bort hela förlusten, kan resten av förlusten dras av med 70 % genom så kallad kvotering. Läs mer och kvittning och kvotering på Skatteverket.
Omkostnadsbelopp för fondandelar
Har du sålt fondandelar ska även vinst eller förlust redovisas i deklarationen. Och även om du inte har sålt några av de fondandelar du äger under året, ska en schablonintäkt tas upp som inkomst av kapital i din deklaration. Schablonintäkten beräknas av din bank eller ditt fondbolag och är förifylld i din deklaration. Då behöver du normalt sett inte fylla i några fler uppgifter.
Men, i följande två fall behöver du göra en egen beräkning – som leder oss in på omkostnadsbelopp:
Du har endast fått uppgift om försäljningssumman vid försäljning av fondandelar
Du är inte nöjd med bankens eller fondbolaget beräkning av vinst eller förlust
Beräkna omkostnadsbelopp för fondandelar
När du beräknar omkostnadsbelopp för fondandelar gäller de två beräkningssätt som vi gått igenom tidigare: Genomsnittsmetoden och schablonmetoden.
När du beräknar vinst eller förlust från försäljning på egen hand ska du ta upp ditt försäljningspris, som står på avräkningsnotan. Från försäljningspriset drar du sedan av den summa du har betalat för andelarna – det vill säga omkostnadsbeloppet. Till detta räknas även utdelning som automatiskt återinvesterats i nya fondandelar.
Du behöver även ta hänsyn till insättnings- och uttagningsavgifter, eftersom du gör beräkningen själv. Normalt sett ingår annars detta i vinstberäkningen som du har fått i kontrolluppgiften.
Med genomsnittsmetoden räknar du ut det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för samtliga andelar i en fond, oavsett hur och vid vilka tidpunkter du har köpt andelarna. Du utgår från anskaffningsutgifterna för fondandelarna vid respektive tillfälle och delar med det totala antalet andelar.
I praktiken blir omkostnadsbeloppet för en fondandel det pris du de facto har betalat för den.
Exempel – egen beräkning av omkostnadsbelopp fonder, genomsnittsmetoden
Ebba har köpt andelar i en och samma fond för 10 000 kr vid fyra olika tillfällen. I december 2023 sålde hon samtliga andelar i fonden, totalt 28,1 st. Ebba har varken betalat insättnings- eller uttagsavgifter för transaktionerna.
Maj 2020: 7,5 andelar
Maj 2021: 7,2 andelar
Maj 2022: 6,9 andelar
Maj 2023: 6,5 andelar
Omkostnadsbeloppet per fondandel blir 1 423,5 kr ((10 000 x 4) / 28,1).
Beräkning av omkostnadsbelopp fonder, schablonmetoden
Har du sålt fondandelar kan du som sagt även beräkna omkostnadsbeloppet enligt schablonmetoden. Omkostnadsbeloppet blir då 20 % av försäljningspriset av fondandelarna.
I exemplet med Ebba här ovan hade omkostnadsbeloppet för hennes försäljning, beräknat med schablonmetoden, blivit 2 000 kr.
För ägare i fåmansbolag
Äger du kvalificerade andelar i ett fåmansbolag och tillämpar huvudregeln? Då behöver du omkostnadsbeloppet på andelarna i bolaget för att kunna beräkna ditt kapitalbaserade utrymme, som i sin tur ligger till grund för gränsbeloppet för lågbeskattad utdelning. Detta deklarerar du på K10-blanketten som är en bilaga som du lämnar in till Skatteverket tillsammans med din inkomstdeklaration.
Är du inte verksam i betydande omfattning i bolaget, och inte har varit det under de senaste fem åren, är andelarna du äger så kallade okvalificerade andelar. Utdelning och vinst vid försäljning ska då deklareras på K12-blanketten. Utdelningen eller vinsten beskattas med 25 %.
Lär dig mer om skatter
I Fortnox Företagsguide lär vi dig det mesta som du behöver känna till om skatter och moms som företagare.