Guide för inkomstskatt 2023 och 2024
Vad är inkomstskatt?
Inkomstskatt är den skatt som betalas av alla privatpersoner som har en beskattningsbar inkomst. Sverige har progressiv skatt, vilket betyder att de som tjänar mer också skattar på en större andel av sin inkomst än de som tjänar mindre. Motsatsen är platt skatt, där alla inkomsttagare har samma skattesats på sin inkomst, oavsett hur stor eller liten inkomsten är.
Obligatoriskt grundavdrag
Grundavdraget är ett avdrag som görs från inkomst av lön eller annan form av ersättning, och baseras på årslönen. För företagare baseras grundavdraget även på inkomster från aktiv näringsverksamhet. Grundavdraget, som är obligatoriskt för alla inkomsttagare som inte fyllt 66 år vid årets början, görs automatiskt av Skatteverket.
Avdraget är i praktiken den lägsta gränsen för när en inkomsttagare börjar betala skatt – når man inte upp till beloppen för grundavdrag för året beskattas man inte för sin inkomst.
Grundavdrag för 2023 och 2024
Lägsta grundavdrag för låginkomsttagare: 22 300 kr (24 300 kr 2024)
Högsta grundavdrag: 40 500 kr (44 200 kr 2024)
Lägsta grundavdrag för höginkomsttagare: 15 400 kr (16 800 kr 2024)
Den som har bott i Sverige under endast en del av året får reducerat grundavdrag. Det reducerade grundavdraget är en tolftedel av 0,293 prisbasbelopp för varje månad som du har bott i Sverige.
Personer som fyllt 66 år vid årets ingång har ett högre grundavdrag. Läs mer om grundavdrag på Skatteverket .
Kommunal inkomstskatt
Kommunal inkomstskatt (även kallad kommunalskatt) är den skatt som en privatperson betalar till kommun och landsting. Skattesatsen är samma för alla som är folkbokförda i en kommun, oavsett inkomst. Dock är kommunernas skattesatser inte lika över hela landet: Under 2023 är den lägsta respektive högsta kommunalskatten i Sverige 29 respektive 35 procent, och genomsnittet ligger på drygt 32 procent.
Statlig inkomstskatt
Utöver kommunalskatt finns statlig inkomstskatt, som styrs av en skiktgräns (eller brytpunkt). Brytpunkten för statlig skatt är din årslönen innan grundavdraget gjorts. Statlig skatt betalas först när skiktgränsen uppnås inkomstmässigt, vilket motsvarar årslönen minus grundavdraget. Skattesatsen, som är 20 procent, är densamma oavsett kommun. Ligger man över skiktgränsen betalar man både kommunalskatt och statlig skatt; tjänar man under betalar man bara kommunalskatt. Det är dock bara den del av lönen som överstiger skiktgränsen som beskattas med 20 procent.
Skiktgräns och brytpunkt 2023 och 2024
Skiktgräns: 598 500 kr (samma gäller även för 2024)
Brytpunkt (för den som ej fyllt 66 år vid inkomstårets ingång): 613 900 kr (615 300 kr för 2024)
Brytpunkt (för den som fyllt 66 år vid inkomstårets ingång): 707 200 kr
Från och med inkomståret 2020 finns endast en skiktgräns, eftersom värnskatten avskaffades den 1 januari 2020.
Marginalskatt
Trots namnet är marginalskatt ingen skatt, utan ett mått på hur mycket skatt en inkomsttagare betalar på den sist intjänade hundra- eller tusenlappen vid en löneökning. Så länge den totala inkomsten ligger under skiktgränsen för statlig inkomstskatt betalar man som mest cirka 300 kronor i marginalskatt på varje extra intjänad tusenlapp. När den totala inkomsten däremot överstiger skiktgränsen betalar man drygt 500 kronor i skatt på varje extra intjänad tusenlapp. Marginalskatten blir då drygt 50 procent.
Jobbskatteavdrag
Jobbskatteavdraget, som infördes 2007, betyder att man får “tillbaka” en del av den skatt som man har betalat. Jobbskatteavdraget görs från kommunalskatten, och inte från statlig skatt. Kommunalskatten påverkar också jobbskatteavdraget; ju högre skattesatsen är i kommunen, desto större blir jobbskatteavdraget. Att avdraget är större i kommuner med hög skatt innebär att jobbskatteavdraget i viss mån fungerar utjämnande mellan kommuner som har låga respektive höga skattesatser. Läs mer om jobbskatteavdrag.