Vad är Marknadsdomstolen?

Marknadsdomstolen är en så kallad specialdomstol som utgör en del av Stockholms tingsrätt, och som handlägger bland annat marknadsföringsmål.

Vilka mål tas upp av Marknadsdomstolen?

Marknadsdomstolen är en specialdomstol som utgör en del av Stockholms tingsrätt. Domstolen handlägger bland annat marknadsföringsmål samt mål och ärenden enligt lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, konkurrenslagen, produktsäkerhetslagen, lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare , konsumentkreditlagen och konsumentförsäkringslagen.

Vem kan väcka talan i Marknadsdomstolen?

Marknadsdomstolen handlägger mål som gäller olika former av marknadsföring – i princip samtliga av landets konkurrensrättsliga, immaterialrättsliga och marknadsföringsrättsliga ärenden och mål. Näringsidkare och Konsumentombudsmannen kan väcka talan i Marknadsdomstolen, men även vissa sammanslutningar av konsumenter och näringsidkare. Domstolen är alltså inte till för mål som rör privatpersoner. Skulle ett beslut överklagas i Patent- och marknadsdomstolen görs detta till Patent- och marknadsöverdomstolen som är en del av Svea hovrätt .

Marknadsdomstolen och Patentbesvärsrätten slogs ihop

Patent- och marknadsdomstolen inrättades i september 2016, då man slog ihop två specialdomstolar – Marknadsdomstolen och Patentbesvärsrätten. Marknadsdomstolens verksamhet överfördes i sin helhet och därför kallar många fortfarande domstolen för Marknadsdomstolen. Vid sammanslagningen fick de en exklusiv behörighet att handlägga ärenden och mål om bland annat patent , upphovsrätt , företagsnamn, varumärken och mönsterskydd . De fick även exklusiv behörighet att handlägga samtliga konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga mål- och ärendetyper som tidigare handlades i det som förr endast hette Marknadsdomstolen. Detta innebar att Sverige fick en samlad domstolsordning för marknadsrätten och immaterialrätten. Tidigare hade de varit spridda på hovrätter och tingsrätter, på specialdomstolarna Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen, samt på kammarrätter och på förvaltningsrätter. Man gjorde sammanslagningen för att man insett att de marknadsrättsliga och immaterialrättsliga målen var de mest omfattande och komplicerade som togs upp i domstol och det fanns ett stort behov av specialistkompetens hos domarna. Genom att slå samman flera instanser kunde man öka förutsättningarna för en effektiv och högkvalitativ handläggning.