Avskrivningar av inventarier – Guide

Vad är en avskrivning?

En avskrivning är en systematisk periodisering av en tillgångs avskrivningsbara belopp över dess nyttjandeperiod. Lite enklare förklarat är avskrivningar ett sätt att dela upp utgiften för en tillgång över tid.

Varför genomför man avskrivningar?

Låt säga att du under året köper in en ny företagsbil för 200 000 kronor. Nyttjandeperioden för denna bedöms vara tio år. Vid inköpstillfället bokförs bilen som en tillgång, och inte som en kostnad. Kostnaden på 200 000 kronor fördelas istället ut genom avskrivningar över hela tidsperioden, i och med att bilen beräknas kunna användas under de närmsta tio åren. Om hela beloppet istället hade kostnadsförts vid inköpstillfället skulle det beskattningsbara resultatet belastats helt och hållet under inköpsåret, vilket hade blivit felaktigt. Tack vare avskrivningarna speglar istället bokföringen verkligheten på ett mer rättvist sätt.

Vilka inventarier skrivs av?

För att en inventarie ska tas upp som en tillgång, och därmed skrivas av, krävs att vissa kriterier är uppfyllda.

• Maskinen eller inventariet måste ha ett anskaffningsvärde exklusive moms som överstiger ett halvt prisbasbelopp . Understiger den detta värde klassificeras inventariet som en förbrukningsinventarie, och hela kostnaden bokförs istället samma år som inköpet genomförs.

• Den ekonomiska livslängden ska vara minst tre år. Med ekonomisk livslängd menas hur länge tillgången förväntas vara till ekonomisk nytta i ett företag. Den tekniska livslängden, det vill säga den tid tillgången är funktionsduglig, är ofta längre än den ekonomiska.

• Inventariet ska ha en begränsad nyttjandeperiod. Mark, till exempel, bedöms ha en obegränsad nyttjandeperiod. På denna tillgångstyp görs därför inga avskrivningar. Vid inköp av fastigheter som inkluderar både byggnader och mark görs därför en proportionerlig uppdelning av dessa så byggnaderna kan skrivas av på korrekt sätt.

Exempel på inventarier som skrivs av

• Maskiner och utrustning – Föremål som används i produktion eller verksamhet, såsom industrimaskiner, datorer, eller annan specialiserad utrustning.

• Fordon – Bilar, lastbilar eller andra transportmedel som används för verksamheten.

• Möbler och inredning – Skrivbord, stolar, hyllor och andra möbler som används i företagets lokaler.

• Byggnader och anläggningar – Byggnader eller andra fasta anläggningar, om företaget äger dem. Dessa skrivs av över en lång period (t.ex. 25–50 år beroende på byggnadens livslängd).

• Datorer och IT-utrustning – Datorer, servrar, programvara och annan teknisk utrustning som används i verksamheten.

• Inventarier i butiker – Om du driver en butik kan det röra sig om kassasystem, hyllor, eller annan butiksinredning.

Hur räknas avskrivningarna ut?

Den absolut vanligaste avskrivningsmetoden är linjär avskrivning, vilket innebär att beloppen fördelas jämnt över nyttjandeperioden med lika stora avskrivningar varje år. För att räkna ut hur mycket som ska skrivas av på en tillgång divideras det avskrivningsbara beloppet (i regel anskaffningsvärdet) med nyttjandeperioden. Utöver linjär avskrivning finns degressiv avskrivning (skrivs av mer i början av nyttjandeperioden och mindre efterhand), progressiv avskrivning (skrivs av mindre i början och mer efterhand) samt produktionsbaserad avskrivning (skrivs av i takt med produktionen). Dessa tillämpas dock inte lika ofta som linjär avskrivning.

Exempel – Räkna ut linjär avskrivning utan restvärde
Ditt företag köper in en tillgång för 200 000 kronor. Inköpspriset är lika med anskaffningsvärdet. Nyttjandeperioden beräknas vara tio år. De årliga avskrivningarna som ska genomföras blir 200 000 / 10 = 20 000 kronor per år.

Exempel – Räkna ut linjär avskrivning med restvärde
Om tillgången bedöms ha ett betydande värde efter nyttjandeperiodens slut, ett så kallat restvärde, ska detta tas med i beräkningen av de årliga avskrivningarna. Låt säga att restvärdet på tillgången i exemplet ovan bedöms vara 30 000 kronor efter dessa tio åren. Det avskrivningsbara beloppet blir då anskaffningsvärdet minus restvärdet, det vill säga 200 000 – 30 000 = 170 000 kronor. De årliga avskrivningarna blir då istället 170 000 / 10 = 17 000 kronor per år. Vid nyttjandeperiodens slut behåller du följaktligen en tillgång värd 30 000 kronor i bokföringen som inte skrivs av eller kostnadsförs ytterligare.

Bokföra avskrivningar av inventarier

Om förutsättningarna för en avskrivningsbar inventarie är uppfyllda enligt kriterierna ovan bokförs inventariet vid inköpstillfället i debet i kontogrupp 12. När avskrivningen genomförs, vilket i regel ska göras i den löpande bokföringen varje månad, krediteras tillgångskontot för ackumulerade avskrivningar (värdet på dina tillgångar minskar) med ett kostnadskonto i kontoklass 78 som motkonto i debet (dina kostnader ökar). På kontot för ackumulerade avskrivningar samlas de avskrivningar du löpande gör på tillgången.

Bokföringsexempel

Ditt företag köper in verktyg till ett värde av 120 000 kronor exklusive moms. Verktygen bedöms ha en nyttjandeperiod på 5 år. Företaget tillämpar faktureringsmetoden , och när leverantörsfakturan erhålls görs följande bokning:

Verktygen bedöms inte ha något betydelsefullt restvärde vid nyttjandeperiodens slut. De årliga avskrivningarna för verktygen beräknas således genom att dividera anskaffningsvärdet med nyttjandeperioden, det vill säga 120 000 / 5 = 24 000 kronor per år. I och med att avskrivningarna i regel ska bokföras en gång per månad räknar vi även ut de månatliga avskrivningarna, vilket är 24 000 / 12 = 2 000 kronor per månad. I slutet av varje månad genomförs avskrivningarna enligt nedan:

Dessa månatliga bokningar görs alltså varje månad till dess att inventariet är helt avskriven. Tillgången ska dock behållas i anläggningsregistret så länge den finns kvar i företaget, det vill säga till den säljs eller utrangeras.

Skattemässiga avskrivningar

Denna artikel fokuserar på redovisningsmässiga avskrivningar, då det är denna typ av avskrivning som är obligatorisk att genomföra i ditt företags bokföring. Värt att känna till är att du utöver dessa i vissa fall har möjlighet att genomföra så kallade skattemässiga avskrivningar. Syftet med dessa är att sänka det skattemässiga resultatet med hjälp av ytterligare avskrivningar, vilket kan passa företag som behöver frigöra likviditet.

Väljer man att genomföra skattemässiga avskrivningar finns två olika metoder att välja på: räkenskapsenlig avskrivning, som kan delas upp mellan huvudregeln (30-procentsregeln) och kompletteringsregeln (20-procentsregeln), samt restvärdesavskrivning. Räkenskapsenlig avskrivning är den vanligaste av dessa metoder. Vill du läsa mer om dessa metoder finns bra information hos Skatteverket .

Så fungerar det i Fortnox

Med hjälp av Fortnox Anläggningsregister  får du en smidig överblick över ditt företags tillgångar, inventarier, garantisedlar och avskrivningar via det tydliga registret. Du slipper dessutom det manuella arbetet med att manuellt räkna ut och bokföra avskrivningarna på dina tillgångar, då detta sköts på ett smidigt sätt med hjälp av automatiska funktioner. På så sätt sparar du tid och säkerställer att du håller din bokföring uppdaterad på ett korrekt sätt.